- Life is a highway

De va ett jävla tag sen sist jag skrev nå överhuvudtaget, mycke ha hänt! :)
Mitt lilla hjärta ha fyllt ett :) eller i skrivande stund är han faktiskt 14 månader! Han utvecklas för varje dag som går, men jag tycker ändå att han är fruktansvärt långsam. Han går inte än (!!), han kan men så fort han inser att han inte har något stöd så POMP sätter han sig ner. Han har gått själv 2 meter då han var suuuuuperarg när jag skulle lämna han på dagis, som han också har börjat. Inte populärt från hans sida, mycke grin vid lämningar vilket ha gjort att jag faktiskt mått jätte dåligt, för det är inte kul lämna sitt barn gråtandes för han inte vill att jag ska gå. Men det har gått bättre och bättre! Han kan säga Mamma och kisse (tisse), han jävlat äääälskar att åka skoter med sin pappa! Fyfan vilket jäkla liv de blir då J måste ställa bort den eller att den inte vill gå mer (vi ha skaffat oss en lynx finlandia gammelhärk som famlijeskoter), höhö! Grin kalaaaas, grin kalaaaas!
Att vara ute överhuvudtaget tycker han mycke om, så det är ju en fördel på dagis när dom är mycke ute!
Nalle Puh på film är en storfavorit, när man slår igång de på morron så skiner hela jäkla ungen upp! Fattar int hur man kan bli så betuttad i en film, för han ha sett samma film jaa.. säkert 2 månader i sträck. Nu ha ja faktiskt fixat lite nya filmer, för man blir ju lätt mongo som vuxen å se samma film miljoners gånger..
Vi på saltkråkan är också poppis, sen kommer Barnen i bullerbyn. Ja! Han får se mycke film, men det finns en anledning och jag kommer till den ;)

Nu i september/oktober så infann sig en känsla i mig att jag kanske ska göra ett grav. test!
Å mycke riktigt, de plussade så de skrek om de! :)
Så den 16 juni förväntas vi få en liten knodde till! Vi fick inte veta kön på UL å lika lycklig blev jag, för de mest spännande me de hela är ju att inte veta! :)
Ska bli riktigt kul, spännande och såklart är man livrädd för hur man ska kunna ta hand om två småbarn. För Timpobert är ju inte så fasligt gammal, han är 1 år å 7 månader då han får ett syskon, men det ska nog gå bra! Andra ha ju överlevt, så nog ska jag också göra de :) eller, vi ! :)

Det som jag inte är lycklig över för fem öre är att jag nu redan fått en släng av foglossning och rygg ont till förbannelse! Jag började ju om å jobba 7e januari, och jag blev halvtidssjukskriven redan efter en vecka. Och nu på torsdag bär de av till läkarn för att bli heltidssjukskriven. För jag fixar fan inte detta, har ju redigt tungt jobb.
Så en till grej som är ganska jobbigt är ju att när jag lyfter och ha mig så kommer ju sammandragningar som gör äckelont, det känns inte okej. Kan ju säga att jag känner mig gode jävla värdelös, men jag rår ju inte för de heller..
Det strålar ner i lår och i murrbenet, man vill bara grina. Ont i ljumskar så fort man rör benen och ryggen (svank och nedre del av rygg, övredel av rumpa) värker ständigt. Så jag måste tyvärr kasta in handduken redan nu, men folk ska då inte säga att jag inte har provat!
Jag lyfter ändå 20-30kg slang i axelhöjd typ 10-15 gånger per skift, sen klättra 3 meter upp på tankar och sitta länge och köra. Inte skonsamt mot en med foglossning, believe me..så DÄRFÖR blir de mycke tv tittande för lilleman då jag försöker ligga ner, det är som de enda som är "bekvämt", men det är fan inte bekvämt heller..

Hade planer på att sälja skotern också, eftersom jag är på smällen och lär knappast köra nå i vinter och inte sen heller på ett år eller två. Men nu tvekar ja.. funderar på att ge den till J så han ha nått å köra me på vatten. Men pengar behövs, kan jag säga! velarN!

Ska ju såklart börja uppdatera om graviditeten också, men det gör jag i en annan kategori som sist :)

Här kommer lite bilder i spridda skurar från senaste tiden;

Småsnuvig lillplutt=)